En jävla survivor

En jävla survivor

Den här dan började med ett jävla helvete till skithumör. Elva dar över tiden med ett extra liv innanför huden gör det med en. Eller gör det med mig iaf. Jag kommer inte skriva nån lång post idag för den skulle mest innehålla fragment av "uuuuut för fan", "jävla röv till gravidliv" och "jag skiter i det här och drar till mallis". Halvkul för er att läsa, halvkul för mig att några månader senare inse att jag nått ett nytt lågvattenmärke i dålig skriftlig förmåga.

Hur som fucking haver (ursäkta alla svordomar, det är bara så det är nu). Efter ungefär en timmes mayhem-morgon där jag gav mig hän som aldrig förr till högljudd gråt, gnyende klagotjut och frustrerade luftsparkar tog jag mig själv i handen (metaforiskt talat, jag är inte galen....) och styrde in på en annan bana. Timme för timme. Det är det som gäller nu. Och det är ok om jag vill karategråta igen men där i mellan gör jag nåt annat.

Och det slog mig att det här är jag. En jävla survivor. Jag kan tycka att livet som är just nu är bland den jobbigaste jävla prövning jag gått igenom. Jag kan lägga mig ner och gråta och skrika och säga att jag inte orkar mer. Jag kan göra det om och om igen. Men sen reser jag mig. Alltid. Och trampar vidare. För jag är en envis jävel som aldrig ger mig.

Och just därför har jag letat upp en gammal goding som jag tänker bjuda på. Denna gravid-hjärna har nämligen nått sitt max i skrivarkapacitet.

Jag drömde i många år om att få göra ett sommarprat. Det kändes så fett. Att bara få sitta och dela MIN historia i kombination med skön musik (Jante ba: TAGGA NER MALIN!!!). Så för fem år sen bestämde jag mig att istället för att försöka bli känd och sen intressant i SR's ögon och sen vänta på att få en förfrågan - göra mitt egna sommarprat.

Och ja, idag tycker jag att sommarprat är ett sjukt trött format. Och 90-ish minuter kan kännas lite väl långt i hörlurarna. Och stora delar av pratet är ibland pinsamt, dock medvetet!, lökigt. MEN! Det finns också delar som är rätt jävla genialiska. Och det finns chans till skämskudde, skratt och tårar. Och fett bra musik. Och det är en helt sann historia om mig och delar av mitt liv. Och kanske allra bäst av allt - det är den tidiga föregångaren till denna blogg 🙌

Så sätt på play-knappen och njut av raspet från min hesa röst. Själv ska jag lägga mig på soffan och inte föda barn ett litet tag till.

#yolo

Ps. Om spelaren funkar dåligt - ladda ner filen 🖖

Här kommer alla känslorna på en och samma gång (trudelutt)

Här kommer alla känslorna på en och samma gång (trudelutt)

Jag är Malin

Jag är Malin